Är dom små får man ta två - gäller inte sovrum.

Hej allesammans!
 
Idag är jag på strålande humör! Jag har haft en mycket bra dag. Dagen bestod av introduktion, vilket i kort och gott innebär att jag var på rundtur i stan och fick en snabb titt på barnhemmet där jag ska arbeta. Anledningen till att jag är på så bra humör är för att Phnom Penh verkar ha mycket mer att erbjuda än vad jag först trott! Det finns otroligt fina byggnader och tempel i staden och jag vill till ALLA! Jag vet knappt vart jag ska börja.. Och på eftermiddagarna är det "träning" i stadsparken, vilket jag tänkte försöka näravara någon gång. Då kan det vara vad som helst - allt från badminton till tai chi. 
 
Jag fick en väldigt kortfattig presentation av min blivande arbetsplats, så jag har inte riktigt fått någon riktig uppfattning om det. Men jag fick träffa några av barnen och de var jättesöta. Det verkar finnas riktigt mycket att göra också, vilket glädjer mig. Min rumskamrat är på ett rehabcenter och hon har beklagat sig över hur lite det finns att göra nu när det är så många volontärer där. På barnhemmet där jag ska vara (NBIC) finns det en del volontärer, men de jobbar bara inom omsorg och utför alltså ingen sjukgymnastik med barnen. Imorgon är min första dag, så då kommer jag nog ha mycket mer att berätta!
 
På eftermiddagen tog jag en tuk-tuk till Russian Market (ensam, hur duktig är inte jag?) för att shoppa. Jag kom hem med ett par byxor, två t-shirts, en plånbok och ett par flipflops. Jösses, vad jag har saknat asiens priser!!! Nu har man vant sig med Liberias standard och då blir man verkligen positivt överraskad när man påminns om hur billigt det är här. Jag kom på mig själv med att stå och pruta om 1 USD och fick säga till mig själv att strunta i om jag betalar lite mer än vad man ska - 1 dollar är betydligt viktigare för försäljaren än vad det är för mig (även fast jag må vara arbetslös). På vägen tillbaka fick jag stå på mig, för då ville plötsligt chaufförerna har mer än dubbla det jag tidigare betalade för att ta mig tillbaka till lägenheten. Jag stod på mig och tillslut gick han med på priset. När jag satt mig i hans tuk-tuk kommer en ung man fram till mig och frågar vart jag ska, varpå jag svarar "home". Han säger då att han ska detsamma och när jag svarar att det låter trevligt säger han att han ska laga mat till mig på vår dejt. Jag hade inte förstått att han menade att han skulle hem till mig. Jag tackade så mycket för erbjudandet, men avstod. Vi har en egen kock på boendet som lagar god mat......
 
För en gångs skull verkar jag ha vunnit på lotteriet! Jag och Mette delar på ett stort sovrum med aircondition och eget badrum. Efter att ha pratat med Carlo (italian) och George (australian) visade det sig att de stackars killarna delade ett liiiitet liiitet rum (utan aircondition............) som i princip bara rymmer två sängar. Det är såå trångt att de även saknar garderob (vilket vi har!) och får bo ur sina väskor. Badrummet i hallen delar de med en tredje person. Nöjd Carolina. 
 
Kram på er!
 
 

Kommentarer:

1 Mathilda:

skriven

Jag gillar den täta uppdateringen, kommer att bli van vid den standarden! Du är jätteduktig som åker till marknaden själv! Självständig svensk tjej, helt rätt! Ser fram emot att höra allt om första dagen på barnhemmet imorgon! Och att få se maaaassa bilder på dig tillsammans med söta barn! :)

Svar: I wish, men det är strängt förbjudet att fota barnen! Däremot får jag ta en hejdå-bild efter åtta veckor som jag kan visa dig, men den får inte publiceras på nätet.
Carolina

Kommentera här: