Siem Reap

Hej allesammans!
 
Vilken underbar långhelg jag haft!! I torsdags tog vi nattbussen som tog oss till Siem Reap. Resan tog drygt 6,5 timme och jag sov som en stock under hela den skumpiga bussresan (liggplats - mysigt som sjutton!). Vi kom fram till vårt hotell tidigt på morgonen och tog en tupplur innan vi gav oss ut på första äventyret. Fredagen spenderades på en båt där vi besökte en "floating village". Det var stekhett i solen och när vi stannade till för att äta lunch så hände det som absolut inte fick hända. Vi sitter och pratar vid bordet och jag har min kamera placerad framför mig. Mitt i en konversation ser jag något grönt vid min kamera och jag får vääärldens spel när jag inser att det är en... what for it.. ORM. En grön jäkla orm!! Ormen Kah.... En likadan som vi stötte på sist när vi var på Rabbit Island (Carlo satt mittemot mig, jag undrar om de förföljer honom?!). Jag kommer inte ihåg så mycket (fight or flight-mode sattes igång. Gissa vilken jag valde?), men enligt de andra så skrek jag som ett fån, slängde mig upp från stolen, sköt bort stolen så att den välte och sprang därifrån. Jag är inte rädd för ormar, men jag vill gärna vara förberedd innan de placeras framför mig. Jag reagerade med att skratta och gråta.. Så vem vet, nu kanske denna traumatiska händelse ha framkallat en ny fobi. Jag var i alla fall rätt paranoid resten av dagen. Senare på kvällen så var vi och såg på Ankor Wat till solnedgången. Ett riktigt bra val, för de flesta turister hade gått hem, så mot slutet var vi nästan ensamma där. Fredagskvällen spenderades på en nattklubb på Bar Street där vi dansade i ett par timmar innan vi tog oss hem vid ett. 
 
 Floating village
 
l
Floating village
 
 Floating village
 
 Floating Village
 
Vår modell som jobbade på båten
 
 Han gillade att posa för kameran...
 
Tjejerna 
 
 Angkor Wat, hoppbild med Trine
 
Angkor Wat
 
 Angkor Wat
 
Angkor Wat med min rumskamrat (fysioterapeut från USA), Lea
 
Fyra timmar senare var det dags att gå upp. Vi skulle nämligen se Ta Prohm och skulle dit till soluppgången. Jag kände mig riktigt sliten efter fyra timmars sömn, men jag är SÅÅ glad att jag orkade ta mig upp. Ta Prohm tillsammans med Taj Mahal är utan tvekan de två mäktigaste byggnaderna jag sett. Det var vi och ett enstaka par som var där till soluppgången, vilket innebär att vi kunde ta alla våra bilder utan att oroa oss för att ha en massa turister med i bakgrunden. Templet var helt otroligt! Efter ett par timmar åkte vi tillbaka till hotellet för att äta en efterlängtad frukost och ta en välbehövd power nap. Senare på dagen hade vi samlat våran trupp och begav oss vidare för att se på andra tempel. Byggnaderna var helt otroliga, men värmen var outbärlig. Vi var tvugna att ge upp efter ett par timmar och jag har då ALDRIG i hela mitt liv svettats så mycket som jag gjorde då. Sena eftermiddagen spenderades på en marknad (där jag köpte en jääättefin tavla!) och kvällen bestod av cirkus (Phare, the Cambodian circus), drinkar och dans. 
 
Ta Prohm
 
Ta Prohm
 
Ta Prohm
 
Ta Prohm
 
 Bayon
 
 Bayon
 
 Bayon
 
Bayon
 
På söndagen skulle vi ta bussen tillbaka till Phnom Penh, men jag, Lea och George fick för oss att gå och få en massage innan bussresan. Det var då en annorlunda massage... Tänk att en sån liten tjej kan vara så hårdhänt! Och inte verkade hon veta vad hon gjorde: Hon var ÖVERALLT med sina händer. Ingen lugn, avslappnad massage här inte. I ena stunden var hon vid nacken, sedan var hon nere vid ländryggen. Och kors och tvärs på mindre trevliga ställen: Över ryggraden, på ömmande processus coracoideus (AJ!) och sedan skulle minsann ryggen knäckas. Jag höll andan när hon satte mina händer i nacken, "Rör fan inte min nacke!" tänkte jag, men tur som det var så var det "bara" ryggen som skulle knäckas. Jag är tacksam att jag inte skadade mig, för hon verkade inte veta vad hon gjorde. Efter sju timmar på bussen var vi äntligen framme i Phnom Penh och vi fick krypa ned i sängen.
 
Helgen kan sammanfattas såhär: UNDERBAR. Visst var det alldeles för varmt, men vilka vackra byggnader jag fått se! Och vilket fantastiskt resesällskap jag hade! Siem Reap levererade.
 
Kram!
 
 

Kommentarer:

1 Sanna:

skriven

Wow vilka bilder gumman! Vad fiiint! Jag blir sjukt avundsjuk alltså, det verkar ju toppen. Kul att läsa om hur du har det. Labbet är same same but lovely. Saknar dej ngt extremt dock. Skynda dig heeeem!

Svar: Jag saknar dig med, men snart är jag hemma igen :)
Carolina

2 Mathilda:

skriven

Ååh jag blir jääätte avundsjuk! Hade gärna varit där med dig :) du verkar ha det helt fantastiskt!

3 Mimmi:

skriven

Fantastiska bilder och fantastiska upplevelser!
Fortsätt att ha det bra!Tack för att jag kan läsa om dina äventyr i värmen nu när det snöar för fullt i Sollentuna.HPK

Svar: Tack farmor! Jag blir alltid lika glad när du lämnat en kommentar :)
Carolina

Kommentera här: