Min resa till Kambodja

Hej allesammans!

 

Nu är jag åter i Phnom Penh efter en tuff helg i djungeln! I fredags var vi ute och käkade och tog en drink för att ta farväl av ett flertal volontärer som åkt hem i helgen. Kvällen blev relativt lugn för oss som skulle till Mondulkiri dagen efter. Vi tänkte att det inte vore så farligt med ett fåtal timmars sömn, då man alltid kan sova i bussen. Vilken tur att vi inte dygnade som vi först pratade om att göra! Vi fick nämligen sätena längst bak i bussen, där det knappt fanns utrymme för fötterna! Dessutom var vägarna väldigt dåliga, så det var i princip omöjligt att somna! Det var en väldigt massa pauser på vägen, så när vi stannade för femte gången efter 5 timmar i bussen så antog vi att det var för ännu en kisspaus (bussresan skulle ta drygt 7 timmar). När vi kommer tillbaka till bussen så står våra väskor vid vägen. Tydligen var vi framme och busschauffören hade tömt bussen. Och visst fasiken saknades mina hörlurar som låg i handsfacket. Jag var VÄLDIGT irriterad. Tur att jag inte lämnade plånbok eller telefon kvar på bussen... När jag konfronterade honom sa han bara "Somebody must have taken them". No shit Sherlok och jag vet att det var du...

 

Vår guide, Vannie, kom och plockade upp oss efter en snabb lunch och inte långt senare var vi påväg ut i djungeln. Vi hade en himla otur (eller tur), för det regnade i ett par timmar, vilket i och för sig också innebar att vi fick uppleva djungeln i regn. Himla underhållande blev det i alla fall, för stackars David var inte alls inställd på att han skulle ut i djungeln när han packade sin väska hemma i Australien, vilket innebar att han halkade vid ett x antal tillfällen när han vandrade i regnet, i djungeln, med sina Vans. Efter ett par timmar var vi framme vid ett "skjul", där vi skulle övernatta. Våra två guider, Tuk och No, lagade världens godaste middag åt oss och därefter blev det tidig läggdags i våra hängmattor. Det var supermysigt!

 

Efter 12(!!!!!) timmars sömn, var det dags att ge sig ut igen. På lördagen var det strålande sol, vilket gjorde vandringen otroligt tuff. Herregud vad vi svettades! Efter ett par timmars vandring ankom vi till vattenfallet där vi skulle äta lunch. Det var en helt otrolig känsla att få bada efter ett flertal svettiga timmars vandrande. Totalt vandrade vi i sju timmar på lördagen och sista timmen tog vattnet slut. Och det var väldigt olägligt, eftersom de jobbigaste uppförsbackarna var på slutet. När vi äntligen kom fram till toppen och såg Vannies bil stå parkerad så visste vi inte om det var en synvilla eller verklighet. Vi stapplade fram till bilen och jösses vad vi hällde i oss vattnet som han hade med sig. Jag lyckades bränna mig som sjutton (inte konstigt egentligen, eftersom alla fyra lyckats glömma solskyddsfaktor hemma hos Vannie......), men konstigt nog så klarade sig de andra. På kvällen bjöds det på middag hemma hos Vannie där vi sedan övernattade i hans bungalow. Jag kan inte påstå att jag sov särskilt bra, då vi saknade madrasser och sov direkt på en matta. Men det var en trevlig upplevelse att få bo som de på landsbyggden!

 

På måndag förmiddag hann vi med att besöka ett kaffeplantage och en by innan vi begav oss till bussen. Bussresan tillbaka till Phnom Penh var lika illa som bussresan dit.. Mer behöver inte sägas.

 

Imorgon är det jobb som gäller, men det blir en väldigt kort arbetsvecka då vi har tagit ledigt på fredag också. Då ska vi till Sihanoukville för lite sol och bad! Imorgon har jag varit i Kambodja i fyra veckor, vilket innebär att jag redan har varit borta halva tiden.. Tiden går fort här nere..

 

Kram!